Foto: från öppna källor
Det visade sig att om man överger ett mål får man en chans att omvärdera sina prioriteringar och hitta nya möjligheter
Ibland kan det vara hälsosammare för den mentala hälsan att överge ett mål än att sträva efter det. En storskalig metaanalys visar att om man i rätt tid ”släpper taget” om ett tänkt mål minskar stress och ångest och ökar livstillfredsställelsen genom att skapa utrymme för nya mål. Detta rapporterades av Maria Dollard, PhD, i en artikel som publicerades i Nature.
Forskare från Danmark, Frankrike, Belgien, Storbritannien, USA och Australien har gått samman för att undersöka de psykologiska effekterna av att överge mål och flexibla måljusteringar.
Fällan ”framgångsrik framgång”
I dagens samhälle anses uthållighet ofta vara den viktigaste nyckeln till framgång. Arbetsgivare värdesätter ”tåliga” medarbetare, motivationslitteratur uppmuntrar till att ”aldrig ge upp” och populärkulturen romantiserar hjältar som går mot målet trots alla hinder.
Verkligheten är dock mycket mer komplex. Människor gör inte alltid en realistisk bedömning av sina resurser – känslomässiga, fysiska och ekonomiska – och sätter ofta upp mål som inte motsvarar deras förmåga. Omständigheterna kan förändras och målet blir ouppnåeligt eller förlorar i värde. I sådana fall kan det vara mer rationellt och gynnsamt för psyket att överge eller anpassa målet.
Det är värt att notera att det inte alltid är ett tecken på svaghet att överge ett mål. Det är ett situationsbetingat beslut som är relaterat till specifika omständigheter, inte ett karaktärsdrag. Att ge upp ett mål och byta till ett annat kräver dessutom ibland ännu mer mod än att fortsätta kämpa mot ouppnåeliga hinder.
Ett vetenskapligt tillvägagångssätt för att överge mål
Ett internationellt forskarteam genomförde en metaanalys av 235 studier som omfattade mer än 1.400 samband mellan förnekande eller måluppfyllelse och deltagarnas psykologiska välbefinnande.
Ett mål överges när man medvetet överger ett mål på både kognitiv (tankar) och beteendemässig (handlingar) nivå. Annars kan man formellt fortsätta att agera utan att ens sträva efter ett resultat.
Människor är mer benägna att överge mål om:
- får kritik för att deras handlingar är olämpliga;
- känner sig hotad eller utsatt för fara;
- befinner sig i en ”aktivitetskris” när det inte är klart vad man ska göra härnäst.
Det har också visat sig att det är lättare att överge externt uppsatta mål än de som är nära relaterade till en persons självidentitet.
Psykologiska fördelar med att överge mål
Resultaten av metaanalysen visade: de som gav upp ouppnåeliga mål hade lägre nivåer av stress, ångest och depression. Blind uthållighet försämrade tvärtom den psykiska hälsan. Ständiga misslyckanden och slöseri med resurser är nedbrytande, och att överge mål fungerar som ett ”psykologiskt skyddsnät”.
Att överge ett ouppnåeligt mål gör det möjligt att göra en realistisk omvärdering av förhållandet mellan resurser och kostnader och att skapa mer uppnåeliga planer. Det minskar risken för känslomässig utmattning och öppnar upp för nya mål, vilket förbättrar det övergripande psykologiska välbefinnandet.
Återgå till och omvandla mål
Återengagemang i mål uppstår när en individ väljer ett nytt mål, en förenklad version av ett tidigare mål eller hittar alternativa sätt att uppnå ett tidigare tänkt mål efter att ha blivit avvisad.
Processen med att återengagera sig kräver betydande kognitiva och känslomässiga resurser, så människor med högt självförtroende, autonomi och optimism är benägna att göra det. Analyser har visat att sådana personer har lägre nivåer av stress, depression och ångest, samt högre nivåer av personlig utveckling, självacceptans och positiva känslor.
Flexibilitet vid justering av mål
Förmågan att anpassa sina planer till verkliga resurser och omständigheter är förknippad med bättre psykiskt, socialt och fysiskt välbefinnande, en känsla av mening i livet och positiva känslor.
Människor som kan ändra sina mål på ett flexibelt sätt löper mindre risk att drabbas av ångest och depression, de upprätthåller en känslomässig balans och kan utforska olika alternativ för framtiden. Samspelet mellan flexibilitet och psykisk hälsa är dubbelriktat: ett gott psykiskt välbefinnande främjar målanpassning, och anpassning i rätt tid skapar nya möjligheter till utveckling.
Plan B som supermakt
Att ge upp ett mål som är svårt att uppnå garanterar inte omedelbar lycka, men det förhindrar mental utmattning och ständig frustration. Att sätta upp realistiska mål som ersätter gamla mål minskar stressnivån samtidigt som livstillfredsställelsen ökar.
I dagens värld är flexibilitet i strävan efter mål inte ett tecken på svaghet, utan en verklig styrka. Det gör att du kan hålla dig motiverad, undvika känslomässig utbrändhet och hitta nya sätt att uppnå det du vill.
Nästa gång ett mål verkar ouppnåeligt är det värt att komma ihåg räven i Aesops fabel: kanske är ”druvorna” inte värda ansträngningen.
